onsdag 13 november 2013

Välbevakat opium till folket

Jag läste på Press TV att världsinflammationen FN:s organ för narkotikaspridning, UNODC, "bekymrar" sig över att opiumodlingarna i Afghanistan slår alla rekord då den odlade ytan ökat från 154 000 till 209 000 hektar. UNODC:s representant Jean-Luc Lemahieu gör sig dummare än tillåtet och säger att det är märkligt då det smyger omkring tiotusentals utländska, USA-ledda  styrkor (what else...) i de afghanska planteringarna. Omkring år 2000 hade produktionen sjunkit till ynka 185 ton, men efter USA:s ankomst år 2001 har produktionen ökat och ligger nu på omkring 5 500 - 6 000* ton - trots närvaron av alla beväpnade knarkhundar.

Tacka fan för att produktionen är säkrad, när det är världens bäst bevakade knarkodlingar.












Jean-Luc Lemahieu säger att det inte finns någon quick-fix när det gäller narkotikabekämpningen, och att det kommer att ta minst 10-15 år att tackla vad han kallar för "Afghanistans opium-kris" - vad han nu menar med "kris"? Kanske syftar Lemahieu på att de afghanska odlarna de facto inte är dem som tjänar något på grödan.

Det är märkligt att det skall ta sådan tid att stoppa knarkodlingarna när Syrien fick en kvart på sig att förstöra alla kemvapen. Något som andra innehavare av kemiska vapen hävdar tar runt 10-15 år eftersom det är så komplicerat och farligt. Somliga länder har inte ens börjat förstörelsen av  kemvapnen med bortförklaringen att de saknar anläggningar. Ett annat "demokratiskt" land samlar på alla vapentyper som går att uppbringa, och det är varken Syrien eller Afghanistan.

Knark är också ett vapen, mer förödande än traditionella vapen, och den globala finansgangränen* driver på legaliseringen för allt vad tygen håller. En efter en av de amerikanska delstaterna legaliserar successivt knarket.

Jag utgår helt kallt ifrån att EU i TTIP-förhandlingarna kommer att "harmonisera" reglerna efter dem som råder i USA, och det lär väl som vanligt ske under demokrati- och frihetsflaggan. Dessutom finns det gott om välvilligt inställda europeiska och amerikanska tvättfirmor som mer än gärna rengör de stinkande stålarna. De heter banker.

Det finns inte, och har aldrig funnits någon ambition att bekämpa knarket, och det är märkligt att så få har begripit det. Enkelt, men uppenbarligen svårt att fatta.

* Antagligen rejält i underkant.
* Jag har ytterst svårt för att använda ordet finanselit om denna stinkande, ruttna sammanslutning.

Om opiumproduktion och användning

Press TV
Voice of Russia

Bildkälla: Global Research

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar