lördag 21 april 2012

Politisk kompass

.
Jag har via kommentarsfunktionen fått mig tillsänd en förfrågan om att besvara en enkät angående hur dem som anses "politiskt radikala" behandlas i samhället. Förfrågan kom från en ung gymnasist som gör ett specialarbete i samhällskunskapen. Självklart har jag besvarat enkäten då det inte bara hör till god ton, utan också är väldigt avgörande för den som genomför undersökningen att få in så många svar som möjligt. Bortfallsfrekvensen skall naturligtvis helst vara noll.

Politiskt radikal . . . Hmm, jag känner mig inte alls särskilt radikal, inte radikal alls när jag känner efter. Men ändock, den unga gymnasisten valde ut just mig att besvara undersökningen utifrån blogginlägget - (Syn)Svagt, Marteus!, i vilket jag går till angrepp mot Expressens Ann-Charlotte Marteus för att hon inte haft en susning om att många svenska barn tvingas gå utan glasögon.


- Du Marteus, jag skall berätta en hemlis till: synsvaga flykting- och invandrarbarn tvingas inte gå utan synhjälpmedel. Inte vuxna invandrare eller flyktingar heller. De tillhör nämligen alla Fredriks invandrade bidragsarmé, den nya, stadigt svällande bidragsöverklassen.


- Och du, Ann-Charlotte, det finns ett parti som lagt en riksdagsmotion om att barn upp till 15 år skall få glasögon kostnadsfritt. Men den motionen gills väl inte eftersom det är Sverigedemokraterna som lagt den, och det är ju enligt dig "fel parti" va?



Naturligtvis är det ovan citerade rader ur blogginlägget som gör att jag kan betraktas som radikal. Att peka på sociala och ekonomiska orättvisor mellan svenskar och invandrare går inte an. Det går inte an att protestera mot att illegala invandrare och -flyktingar t.ex. skall erhålla dagersättning, fri vård och fri skolgång. Inte heller går det an att försvara svenska skattebetalares och -medborgares rättigheter att i en (sken)demokrati diskutera och debattera invandrings- och flyktingpolitik på samma sätt som man öppet diskuterar och debatterar t.ex. kulturpolitik, ekonomisk politik, miljöpolitik, kriminalpolitik, skolpolitik eller socialpolitik.  Gör man det så etiketteras man med islamofob, främlingsfientlig, högerextremist, nazist, xenofob, rasist och ett otal andra pejorativa adjektiv.

Det är fullkomligt vettlöst! Jag kan diskutera ekonomisk politik utan att anklagas för att vara ekonomofob och vilja kasta ut alla ekonomer. Jag kan diskutera en usel skolpolitik utan att anklagas och förföljas för att vara skolofob och vilja skjuta alla lärare. Jag kan kritisera en vansinnig skattepolitik utan att anklagas för att vara skattofob och vilja köra över alla skattmasar. Men jag kan inte diskutera invandrings- och flyktingpolitik utan att bli kallad för islamofob eller xenofob och anklagas för att vilja köra ut alla invandrare.

Nej, alla ni hatiska demokratofober, den gubben går inte an. Det är ni som inte kan skilja på sak och person, vilket däremot de demokratiskt lagda kan, och som anser att alla områden i den svenska statsbudgeten skall diskuteras. De är nämligen våra områden. Det är vi som äger dem - inte politikerna. Kom ihåg det.

Nå, för att återgå till min politiska kompass så roade jag mig med att göra två tester som skall definiera mig ur politiskt perspektiv, vilken politisk tillhörighet . Vi tar en titt på dem tillsammans.

Den första undersökningen genomfördes på www.politicalcompass.org och resultatet presenteras i ett kartesiskt koordinatsystem enligt nedan. Min politiska hållning representeras av den röda pricken i den tredje kvadranten.



Enligt Political Compass så delar jag uppfattningar bland annat med Mahatma Gandhi, Béla Bartók, Nelson Mandela och Dalai Lama. 

I den första kvadranten återfinns bland annat Adolf Hitler, Margaret Thatcher, Silvio Berlusconi, Ehud Olmert, Angela Merkel och Richard Wagner.

I den andra kvadranten återfinns bland annat Robert Schumann, Josef Stalin, Robert Mugabe och Mahmoud Abbas.

I den fjärde och sista kvadranten återfinns bland annat Peter Tjajkovskij, Milton Friedman, Fredrik Reinfeldt, Annie Lööf och Fredrik Federley.

Den andra undersökningen genomfördes på http://valpejl.se och resultatet presenteras minst sagt på ett epigt sätt. Man bjussar inte på något stilrent koordinatsystem eller klatschigt diagram där inte. Men, enligt valpejls resultat så sympatiserar jag med

  • Sverigedemokraterna till 74%
  • Moderaterna till 50%
  • Kristdemokraterna till 47%
  • Folkpartiet till 55%
  • Centern till 45%
  • Miljöpartiet till 37%
  • Socialdemokraterna till 47%
  • Vänsterpartiet till 49%

Intressanta och komplexa resultat, eller hur? Nåväl, huvudsaken är att jag vet vad jag är och vad jag inte är, och dessutom är jag inte sämre än att jag kan ändra mig. Vilket jag gör med jämna mellanrum utifrån att mina kunskaper och erfarenheter förändras. Kunskap är kumulativ*, men det, mina vänner, och yttrandefrihet, är okända utmarker för våra politiker och mediamänniskor.

Ah, just det, ytterligare en intressant sak i sammanhanget utifrån mina politiska sympatier, är i vilken kvadrant Sverigedemokraterna kan placeras. Som det ser ut så lär även de kunna placeras in i den tredje kvadranten.

* Att något är kumulativt innebär att man successivt adderar något. Att något växer.


 DN 2 3 4 5 6 7 8 SvD 2 3 SR 2 FT

3 kommentarer:

  1. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och äger rätt till skydd från samhället och staten.
    — Artikel 16(3) i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

    Under Hela 1900-talet har det handlat om mäns våld mot kvinnor.
Vi har blivit övertalade att kvinnors problem beror på män genom feminism. Allt maskulint är dåligt, manligt ledarskap demoniseras och familjen ska utrotas.


    I tv och media finns det massvis med program som handlar om att förlöjliga, trycka ner eller förnedra män och maskulinitet.


    En del säger att feminism bara är jämlikhet, men om man tittar på feminismens resultat så gynnade den enbart ensamstående kvinnor, alla andras åsikter och viljor blev exkluderade.
    Hur kan det vara jämlikhet?
    Mörkertalet för män som är utsatta för psykologiskt eller fysiskt våld är lika stort eller större än kvinnors i Sverige. Anmälningarna fullföljs inte på grund av att män är skambelagda.
    Könsstympning av flickor i Afrika är något som ska föras krig mot medan pungsparkar och mansförnedring i Sverige, det är underhållande, något att skratta åt tillsammans. jämlikhet?
Pojkars betyg i Svenska skolan sjunker stadigt och självmordstalen ökar, stöd? Äh, nu drar Nyamko till Afrika och lägger dina och mina skatteresurser på deras flickor istället, det är ändå bara pojkar och man vet ju hur dem är, jämlikhet?
    Män i västvärlden har inga preventiva rättigheter och får inte bestämma när dem ska bli föräldrar men är ändå betalningsskyldiga, har sämre föräldrarättigheter, sämre laga stöd, högre risk att skada sig, utsatta för fler arbetsplatsolyckor, utsätts för mer våld, avtjänar högre straff än kvinnor för samma brott, högre självmordsfrekvens, inget görs, jämlikhet???
    Mäns utsatthet ska inte heller belysas då statistiken som levereras till regeringen kommer från rådgivare som själva utövar feminism och engagerar sig selektivt åt kvinnors utsatthet och systematiskt ignorerar mäns utsatthet utan att ens förstå det.
    Barn ska bli utsatta för styrd lek av genuspedagoger på förskola för att sudda ut heterosexuella instinkter och naturliga beteenden. Genom att få barnen att skämmas för vissa spontana instinkter ska man utöva kontroll av fria val och lära bort normala beteenden som kommer ur pojkars och flickors medfödda könsskillnader istället för att bara låta dem vara, jämlikhet?

    SvaraRadera
  2. Människor ska tvingas in i arbeten som dem är fysiskt och psykiskt mindre lämpade för och som dem självmant inte skulle välja utan påtryckningar, propaganda och jämställdhet, vi ska ställas tillrätta. Vi får sämre kvalitet och säkerhet för medborgare då kvinnor försöker bära ut människor från brinnande byggnader på samma sätt som män. Polisledningen sänker dem manliga intagningsnivåerna ner till dem kvinnliga i stället för tvärt om. Dem markerar således att mäns kvaliteter är onödiga och dåliga samtidigt som vi får en allt mer inkompetent polisstyrka. Säkerheten sänks ytterligare istället för att sätta rätt person på rätt plats där dem gör nytta. Vi verkar onekligen ha problem att sätta normala gränser för feminister. Det vallfärdas ut och andra länder demoniseras och kallas diktaturer samtidigt som vi själva har feministiskt åsiktskontroll som filter för allt här hemma.
    Allt detta för att dölja att män och kvinnor kanske inte är så lika som vi trodde. Allt detta för att påtvinga likadana resultat. Allt detta för bristande kvalitet, instabilare samhälle, hämmade och olyckliga människor.
    Omvärldens syn på Sverige håller gradvis på att ändras från humana fredsivrare till att ses som en grälsjuk ateistisk och feministisk diktatur. Vi har haft lika möjligheter i 100 år och den ursprungliga delen av feminism som handlade om civila rättigheter för kvinnor har sedan länge spelat ut sin roll. Ideologin skall ändock överanvändas så till den milda grad att orättvisans pendel har kastats hundraåttio grader till motsatta sidan istället för att stanna vid mitten och förtryck mot maskulinitet och män är nu ett faktum. Bevittna den förvridna verklighetsutsikten när nutidens män som har förtryckt kvinnor minst, och vill söka samförstånd mest, ska straffas hårdast för handlingar som utövats av vissa personer som inte ens lever. God morgon Sverige, Sovit gott? 

    Det som måste upptäckas av dig och mig är insikten om verklig jämlikhet utan feminism.
En jämlikhet som förenar, förverkligar, stabiliserar och respekterar oavsett kön, ras, ålder, sexuell läggning istället för att bedriva social ingenjörskonst med människor av vissa kön, raser, åldrar, sexuella läggningar.
    En jämlikhet för alla, inte bara kvinnor. En jämlikhet som även hör vad män vill ha.
    En jämlikhet för lika möjligheter med varierande resultat beroende på fria val, förståelse, kärnfamiljen, respekt, män och kvinnors olikheter, sökandet efter lycka och mänskliga rättigheter, istället för att manipulera och fabricera jämställda resultat som tvingar alla att försöka vara likadana genom handikappande förturs och åsikts regler, kvotering, exkludering, vetenskapsförnekelse, social ingenjörskonst och feminism. 1900-talets strukturella feminism är ett potentiellt brott mot Artikel 16(3) i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och de ansvariga bör därför hållas tillräkneliga för den skada som åsamkats människors liv.

    SvaraRadera
  3. Hej Anonym, och tack för din intressanta kommentar! Du har så rätt i mycket av det du säger angående den s.k. "feminismen" - vilken jag för övrigt inte vet vad den innebär.
    Min uppfattning är att det har svängt över till en feministfundamentalism som är fullständigt vansinnig och direkt samhällsfarlig. Dock hoppas och tror jag att en majoritet av människorna behåller sitt sunda förnuft och ignorerar extremfeministerna, eller åtminstone avfärdar dem som de galenpannor och urblåsta ägg de de facto är. Några förespråkare för jämlik- eller jämställdhet är de definitivt inte, utan mer en sorts gapig, aggressiv AFA-liknande extremistgrupp.

    Not my cup of tea, anyway.

    Mvh
    Adderat

    SvaraRadera